Min Florensresa

Detta är berättelsen om Hedvigs tid på Centro Fiorenza.

1 September 2014: Dagen då jag skulle resa till Florens, och om jag var nervös. Sov inte mycket den natten, vaknade titt som tätt och frågade mig själv "Vad tusan har jag gett mig in på?" "Kommer jag verkligen att klara av att vara borta från min familj i fyra månader, hundratals mil hemifrån, helt själv, när det längsta tid jag varit ifrån min familj är 1 vecka".

Så häftigt!

Jag vaknade och hela familjen följde med mig till Arlanda, det var inte förrän jag väl skulle säga hejdå till alla som tårarna kom. Men det skulle inte få stoppa mig så jag sa hejdå och gick genom säkerhetskontrollen. När jag väl kommit igenom den fylldes jag av en helt annan känsla, jag var helt själv och plötsligt gjorde det mig inte orolig utan det kändes bara så häftigt, jag skulle ut på ett äventyr och jag skulle klara mig helt själv.

Kom fram I Florens vid 17- tiden, och tog en taxi till lägenheten. Jag var så fascinerad av allt jag såg, alla byggnader allt folk, för att inte tala om känslan när taxichauffören körde förbi Duomon. Sedan ett halvår tillbaka var det just den som varit min omslagsbild på mobilen, men att få se den I verkligheten var en så otrolig känsla, och jag insåg att jag äntligen faktiskt var i Florens.

Lägenheten

Jag kom fram till lägenheten, där jag välkomnades av Ana en tjej från Schweiz som också bodde I lägenheten och hon hjälpte mig med min resväska uppför de många trapporna, lägenheten låg nämligen på den näst högsta våningen. När jag väl kom in så visade hon mig mitt rum, och jag fick en smärre chock. "Is this really my room?", det var ett stort rum med bord, soffor och säng, och jag misstog det först för vardagsrummet. Hade rätt låga förväntningar, så första intrycket av lägenheten och mitt rum var bättre än jag förväntat mig. Det skulle även komma en annan tjej till lägenheten, så vi väntade på henne och sedan visade Ana oss runt I Florens, och vi satte oss sedan ner på en restaurang vid Piazza Santo Spirito.

Första kursdagen

Dagen efter så gick jag till skolan med Liz, vi passade på att äta frukost på en bar I närheten av skolan och jag beställde en kaffe och en cornetto. Väl I skolan fick jag göra ett skriftligt språktest, och sedan fick jag prata på italienska med Franscesca, som skulle placera mig i rätt grupp. Lektionerna började inte förrän på eftermiddagen så jag gick hem och åt en lunch innan jag skulle tillbaka till skolan för välkomstfesten. Efter välkomstfesten började min första italienskalektion på Centro Fiorenza. Första dagen så var det rätt ovant, på italienskalektionerna I Sverige så översatte läraren alltid det han sa. Men jag förvånades över att jag faktiskt förstod allt läraren sa, så även det var en boost för självförtroendet.

Min italienska utvecklades något enormt

Redan efter ett par veckor så hade min italienska vokabulär utvecklats något enormt och grammatiken ska vi inte ens tala om, tror inte ens det är möjligt att lära sig så pass mycket under ett helt år med italienskalektioner i Sverige. Så det föll sig till slut naturligt att prata på italienska både under lektionerna, och utanför skolan.

Jag passade även på att resa runt under helgerna med mina nyfunnna vänner. Hann bland annat med att se Cinque Terre, Lucca, Viareggio, Verona. Dessutom en vintur I Chianti och ett besök på den årliga chokladfestivalen i Perugia.

Otroligt lärorik resa

Sista veckan i Florens var bitterljuv, jag hade så otroligt kul samtidigt som jag var ledsen över att jag bara hade en vecka kvar, tiden hade gått så otroligt fort. Var jag inte alldeles nyss på Arlanda och tog farväl av min familj? Nu skulle jag snart istället ta farväl av mina vänner som jag lärt känna här i Florens. Jag är så otroligt glad att jag gjorde den här resan, för den har varit otroligt lärorik och jag är så innerligt glad över att jag faktiskt hade modet nog att faktiskt genomföra den. I Florens träffade jag vänner för livet.

Så om du funderar på att studera utomlands, så tycker jag verkligen att du ska göra det, för du kommer inte att ångra dig! Du kommer att utvecklas som person få fantastiska minnen med dig hem.

/Hedvig Karlsson-Parra

Skrivit av Hedvig. Läs mer om Centro Fiorenza här.