Detta är berättelsen om Sofias tid på Samu Language School.
När vi fick välja tredjespråk i ettan på gymnasiet, ville jag efter fyra år av franskastudier gärna pröva något annat. Min skola hade flera alternativ och jag var intresserad av att testa något helt annat än de indoeuropeiska språken – så det blev japanska. Efter studenten hade intresset för språket växt sig så starkt att jag inte ville sluta lära mig, och har därför nu åkt till Tokyo för att fokusera på språkstudier.
Under gymnasietiden pratade jag ofta om att åka till Japan efter studenten. Jag besökte landet som turist och efter det var beslutet enkelt. Då mitt mål var – och fortfarande är – att kunna prata på samma nivå som engelska, kändes en längre vistelse och en mer intensiv kurs nödvändig för att ta mina kunskaper till nästa nivå. Jag letade på nätet, pratade med kompisar som studerat utomlands och jämförde olika skolor. Till slut bestämde jag mig för Samu Language School i centrala Tokyo, där jag med Blueberrys hjälp kunde börja, och nu har studerat vid sedan början av april.
Lokalerna är ljusa och fräscha, och lektionerna är välplanerade. Skoldagarna är uppdelade i fyra lektioner per dag, där vi går igenom olika moment varje lektion. Tempot är relativt högt och det är mycket ny information att ta in, men lärarna är alla hjälpsamma och atmosfären visade sig vara mycket mer avslappnad och rolig än vad jag förväntat mig. Då Samu har en stor andel studenter som inte pratar engelska riskerar en inte heller att fastna i "översättningstaktiken" där all förklaring av grammatik och ord översätts fram och tillbaka, utan förklaringar och instruktioner görs om japanska, på japanska, vilket jag tror är det bästa sättet att lära sig på. Något som också gjorde mig positivt överraskad var att vi inte får direkta läxor. Istället så känner en efter vad en kanske behöver plugga lite extra på, och fördelar sin tid utefter det.
På Samu har nästan alla studenter ett extrajobb. Det då man får jobba upp till 28 timmar i veckan på studentvisum, vilket för mig blir ca 4 pass i veckan. För närvarande har jag precis börjat som servitris på en restaurang vid Omotesando – en stor shoppinggata i stadsdelen Harajuku. Tempot är högt och det är en ordentlig utmaning med språket, men om du visar sig villig att göra sitt bästa och försöka trots språkförbistringar så får du massor tillbaka. Såväl mina jobbarkompisar som gäster är trevliga och det är häftigt att få pröva sina språkkunskaper i verkligheten.
Även om jag kom till Tokyo för att plugga språk, så är fritiden och livet utanför skolan såklart minst lika viktigt. Jag letade boende själv och bor just nu i ett sharehouse – där jag är den enda icke-japanen. Att bo i Tokyo kan vara rätt dyrt (jämfört med hur billigt till exempel tåg och mat är), så ett delat boende är ofta det bästa alternativet för studenter. Jag känner mig lyckligt lottad som hittat ett så fint ställe med så trevliga huskompisar. Vi pratar mycket (ordentligt med japanskaträning, och ett bra sätt att öva på mer informella uttryck), de hjälper mig när jag kör fast med språket, och vi äter och lagar mat tillsammans.
När jag inte är i skolan, hemma, eller på jobbet, försöker jag hinna med så mycket olika saker som möjligt. Det finns massor att göra i Tokyo och skulle kunna skriva förslag efter förslag, men ska försöka hålla det kort. Helgen som precis var, till exempel, besökte jag en stor festival i Asakusa tillsammans med några vänner. Vi åt traditionell mat, drack och såg på paradtågen. Har även sedan jag kom hit besökt berg och varma källor, gått i en hel del affärer och framför allt ätit fantastisk god och förvånansvärt billig mat ute. Om inte annat så är Tokyo en stad värd att besöka enbart för alla bra restauranger, barer och caféer som finns.
Att jämföra Tokyo med Stockholm är omöjligt. Eller, det är nog svårt att jämföra Japans huvudstad med någon annan plats på jorden, då landet har en extremt särpräglad kultur men samtidigt befinner sig inuti ett slags världskulturellt nav där det såväl influerar och influeras av andra länder. Blandningen av hypermodern teknologi och gammaldags traditioner är minst sagt påtaglig, och väldigt fascinerande. Bara att åka tåg eller tunnelbana i Tokyo är något helt nytt, på samma sätt som det är ovant att kunna köpa mat mitt i natten, hyra karaokerum innan barrundor, köpa prisvärda bakverk i världsklass på franskinspirerade patisserier, eller beställa sin skål med nudlar via en automat. Det är en stad med många människor, mycket ljud och starka färger – men om du tar bakgatorna så kan du bli överraskad av hur lugnt, tyst och vardagligt det också kan vara. Tokyo kommer för mig alltid vara en speciell stad med många speciella platser jag alltid kommer vilja komma tillbaka till.
Min första månad här i Japan har varit rolig, jobbig och överväldigande på många sätt. Då detta är första gången jag flyttar hemifrån har allt verkligen kommit på en gång – det gäller inte bara att klara av handling, hushållssysslor, sopsortering, att öppna bankkonton och söka jobb, utan även att göra det på ett nytt språk. Men människorna omkring mig är alla mycket hjälpsamma och jag är redan helt indragen av själva upplevelsen att vara här, långt borta från vad som i och för sig alltid kommer vara hemma, men inte utan att det här nog kan bli ett hem det med.
/Sofia Hjortberg
Skrivit av Sofia. Läs mer om Samu Language School här.
Reseberättelser » Testa vingarna och studera japanska i Tokyo